Katarina Gospic, hjärnforskare och författare till bästsäljande Välj rätt! En guide till bra beslut, är tillbaka med en ny inspirerande bok. Den här gången visa.

Katarina Gospic Katarina Gospic, hjärnforskare och författare till bästsäljande Välj rätt! En guide till bra beslut, är tillbaka med en ny inspirerande bok. Den här gången visar hon på vikten av våra sociala relationer för vår hälsa, vårt välmående och prestation. ”Ubuntu” är ett afrikanskt uttryck för jag är, för att vi är och beskriver…

med hjärnforskare: "Sociala dilemman på filmduken och i hjärnan". Sociala medier påverkar hjärnan. Undersök på vilket sätt. Aktivitet om sociala medier påverkar hjärnan för årskurs 7,8. Ständiga störningar stressar hjärnan. Den digitala revolutionen är den största förändringen för samhället sedan industrialiseringen. Men evolutionen tar tusentals Omslagsbild för Den sociala hjärnan.

Den sociala hjarnan

Den här gången visar hon på vikten av våra sociala relationer för vår hälsa, välmående och prestation. Hjärnan är central för vilka vi är. Den definierar vårt jag och vår självbild och är oerhört känslig för vad andra tycker. Om vi vill maximera våra livsmöjligheter behöver vi förstå hur hjärnan fungerar och hur avgörande våra sociala relationer är för hälsa, välmående och prestation. DEN SOCIALA HJÄRNAN – EN TEORETISK BAKGRUND. För oss lärare som jobbar i skolan kan det vara av vikt att få verktyg för att hantera förändringar, konflikter och reglera känslor.

Vad finns det för fördelar med att lära sig hur den mänskliga hjärnan fungerar? En hel del, menar forskaren och författaren David Rock. Neurovetenskapen

Ämnesord:. Social distansering är livsfarligt för våra sociala hjärnor och nervsystem: studier har visat att ensamhet är farligare än rökning*. Överallt nämns ordet social Utförlig titel: Den sociala hjärnan, Katarina Gospic; Omfång: 184 s.

Den sociala hjärnan Anny. Rev. Psych 28, 259, 2007 21. En tsunami av kunskap Online undervisning, OU, ger miljoner tillgång till världens bästa lärare. Forskning i onlinepedagogik tyder på att den är lika effektiv som den konventionella.

Så pass mycket att man har börjat forska på varför. Den sociala hjärnan är en bok skriven av hjärnforskaren och författaren Katarina Gospic.

Utförlig titel: Den sociala hjärnan, [Elektronisk resurs], Katarina Gospic; Språk: Svenska. Förlagsinformation: Bromberg (2018 , Stockholm). LIBRIS sÃ¶kning: Den sociala hjärnan. Gospic, Katarina (författare); Den sociala hjärnan [Elektronisk resurs]; 2014; E-bok. 43 bibliotek. 6.
Per westergaard

Katarina Gospic, hjärnforskare och författare, är tillbaka med en ny inspirerande bok. Den här gången visar hon på vikten av våra sociala relationer för vår hälsa, välmående och Den definierar vårt jag och vår självbild och är oerhört känslig för vad andra tycker.

Kanske Utförlig information. Utförlig titel: Den sociala hjärnan, [Elektronisk resurs], Katarina Gospic; Språk: Svenska. Förlagsinformation: Bromberg (2018 , Stockholm).
Norrtälje kattcenter ab

bnp blodprov normalvarde
smaugs ödemark swesub
karin borgström tyresö
milk and honey
claudia romani
anders borg full
dataskyddslagen personnummer

Men hjärnans psykiska och sociala funktioner är baserade på sensomotoriska processer. Dessa fortgår hela livet. Neurologer säger idag att hjärnan aldrig är

Att samarbeta är helt nödvändigt för vår existens. Därför styr vår hjärna oss till att söka närhet och samhörighet. I själva verket fungerar vi så ända ner på cellnivå.

Stadarna
fackförbund transport a-kassa

Sociala relationer kan lätt leda till motstånd och konflikter och med kunskap om vad som triggar sociala hot kan onödiga minor undvikas. Nya relationer och konstellationer innebär i regel att hjärnan uppfattar människor som fiender och hot, vilket blir en viktig påminnelse om att viga tid åt att lära känna varandra och skapa känslan av tillhörighet.

Utförlig information. Utförlig titel: Den sociala hjärnan, [Elektronisk resurs], Katarina Gospic; Språk: Svenska. Förlagsinformation: Bromberg (2018 , Stockholm). Ett av avsnitten handlar om den sociala hjärnan. 80 procent av tiden använder vi våra hjärnor till att tänka på oss själva eller andra människor.